Denna verktygslåda är avsedd som stöd för organisations- och frivilligarbete för Setas medlemsföreningar. Alla organisationer är olika med olika utmaningar. Denna verktygslåda kompletteras under projektet Voi ja saa! -voimaa sateenkaarijärjestötyöstä (kraft av regnbågsorganisationsarbete 2022–2024). Respons och mer information ger Outi Tjurin, outi.tjurin@seta.fi.
Stadgeenliga sammanträden
Verksamhetsberättelse
Verksamhetsplan
Bokslut
Mediaplan
Protokoll
Mötets gång och beslutsförhet
Styrelse
Styrelsens konstituerande och roller
Bra sätt att sköta föreningens ekonomi
Årsklocka
Tillgänglighetsutlåtande
Föreningslag
Arbetsavtalslag
Arbetsgivarens skyldigheter
Sysselsättning
Uppsägning och hävning av ett avtal
Kollektivavtal
Försäkringar
Förmåner för icke-vinstdrivande organisationer
GDPR
Regler för ett tryggt rum
Jämställdhetsplan
Statistikföring och datainsamling för finansierare
Setas utbildningar för medlemsorganisationer
Sökning av finansiering
Medlemsskaffande
Påverkansarbete
Nätverksarbete
Kommunikation och sociala medier
Utbildningsverksamhet
Läroanstaltsbesök
Förankring
Nående och rekrytering av frivilliga
Responsformulär
Stadgeenliga sammanträden
Vår- och höstmötet är föreningens stadgeenliga, viktigaste möten. Om dem bestämmer föreningslagen och föreningens regler. Föreningens regler bestämmer om föreningen har ett eller två stadgeenliga möten och vad är deras tidsintervall. I dessa stadgeenliga möten utstakas föreningens viktigaste saker, godkänns behövliga dokument, verksamhetsberättelsen, verksamhetsplanen, bokslutet och bilagor. I ett stadgeenligt möte bestäms om föreningens styrelse.
Verksamhetsberättelsen presenteras i vårmötet, verksamhetsplanen i höstmötet.
FSV: Föreningsresursen
Verksamhetsberättelse
Verksamhetsberättelsen är ett dokument i vilket föreningen beskriver sin verksamhet under den gångna perioden grundande på verksamhetsplanen. Verksamhetsberättelsen upprättas årligen. I samband med verksamhetsberättelsen godkänns bokslutet. Verksamhetsberättelsen presenteras i vårmötet.
Kansio: verksamhetsberättelse (FIN)
Yhdistysavain: verksamhetsberättelse (FIN)
Exempel: verksamhetsberättelse (FIN)
Excempel: RedNet, verksamhetsberättelse
Verksamhetsplan
Verksamhetsplanen är ett dokument som hör ihop med planeringen av föreningens verksamhet, och i den planerar man verksamhet för kommande året. I samband med verksamhetsplanen finns vanligtvis budgeten. Verksamhetsplanen presenteras i höstmötet.
Yhdistystoimijat: verksamhetsplan (FIN)
Invalidförbundet: modell av verksamhetsplan (FIN)
Bokslut
Bokslutet är ett dokument som är upprättat för den avslutade räkenskapsperioden, och den består av bokslutskalkyler och andra bokslutsdokument. I bokslutet redogörs för det ekonomiska resultatet av föreningens verksamhet.
Yhdistystoimijat: bokslut (FIN)
Mediaplan
Mediaplanen upprättas vanligtvis i samband med verksamhetsplanen. Den innehåller centrala mål för kommunikation, åtgärder att vidtas, målgrupper, medier, schemaläggning osv.
TJS-opintokeskus: mediaplan (FIN)
OYS: Exempel på mediaplan (FIN)
Protokoll/föredragningslista
Föredragningslistan är en lista på ärenden som ska behandlas under ett möte. Den har en struktur som leder mötets gång. Ärendena behandlas enligt listan punkt för punkt, och vanligtvis diskuteras ärendena inte efter en sluten punkt.
Man kan göra förändringar i föredragningslistan i början av mötet.
Protokollet är en formbunden redogörelse om ett möte eller ett officiellt förrättande. Protokollet för föregående mötet godkänns i följande möte.
Yhdistystoimijat: föredragningslista (FIN)
Mötets gång och beslutsförhet
Föreningens stadgeenliga möten och styrelsens möten har regler om mötets gång. För att mötet ska vara beslutsfört ska det finnas ett antal styrelsemedlemmar, som bestäms i föreningens regler, på plats i mötet.
Kokouskäytännöt.fi: mötets gång (FIN)
Kokouskäytännöt.fi: laglighet och beslutsförhet (FIN)
Styrelse
Styrelsen bestäms i ett lagstadgat möte, vanligen i vårmötet. I större organisationer bestäms det om styrelsen i en förbundsstämma eller ett representantmöte. Rollerna i styrelsen väljs grundande på föreningens regler antingen i ett lagstadgat möte eller i styrelsens möte. I representantmötet väljer till exempel Seta rf styrelsemedlemmarna från representantkåren. I Setas representantmöte väljs styrelsens roller med det samma.
KSL: föreningsadministration (FIN)
Styrelsens konstituerande och roller
De officiella rollerna för en ny styrelse delas i ett konstitueringsmöte som sker vanligen efter höstmötet på styrelsens nya period. I konstitueringsmötet väljs vice ordförande, sekreterare och ekonomiansvarig. De inofficiella rollerna, såsom informatör, evenemangs- eller frivilligansvarig, kan väljas i samma möte men dessa roller kan även delas ut senare.
Vice ordförande
Vice ordföranden leder mötena ifall ordföranden är förhindrad. Vice ordföranden har vanligen firmateckningsrätt.
Sekreterare
Sekreteraren gör alla behövliga och lagenliga dokument om möten och beslut.
Ekonomiansvarig
Ekonomiansvarige följer föreningens penningrörelse, budget, sköter fakturering och försäkrar upprättandet av bokslutet. Om föreningen har en organisationssekreterare e.dyl. fungerar ekonomiansvarige i samarbete med hen.
Informatör/kommunikationsansvarig
Kommunikationsansvarige koordinerar föreningens kommunikation. Hen är nödvändigtvis inte huvudansvarig för kommunikationen men möjliggör en smidig informationsgivning och kommunikation.
Andra ansvariga
Alla ansvarsområden har sina egna ansvariga personer i styrelsen. Huvudansvaret för ingen av uppgifterna är på den ansvariges axlar, utan hen samordnar uppgifterna för hela styrelsen.
JHL: Föreningens styrelse (FIN)
Eläkeliitto: styrelsens konstitueringsmöte (föredragningslistamodellen) (FIN)
Bra sätt att sköta föreningens ekonomi
En registrerad eller oregistrerad förening är bokföringsskyldig enligt lagstiftning. Med hjälp av en bra ekonomi är föreningens medlemmar medvetna om föreningens medel har använts förnuftigt och rätt. Av en bra skött ekonomi har hela föreningen nytta, och det möjliggör ofta en betydande del av verksamheten som riktas till medlemmarna, samt utvecklandet av den.
Yhdistysopas: ekonomiskötsel (FIN)
KSL: föreningens ekonomi och bokföring (FIN)
Årsklocka
En årsklocka utarbetas för ett, eller i projekt för flera, år i taget. Årsklockan är ett verktyg med hjälp av vilket det går att göra ett utkast till den årliga verksamheten. Den fungerar också som stöd till kommunikation och annan verksamhet.
Tillgänglighetsutlåtande
I tillgänglighetsutlåtandet behandlas tillgänglighetstillståndet för webbplatsen samt berättas om missförhållanden, hur de ska korrigeras och med vilket tidsschema. Dessutom berättar man i det hur man kan ge respons om tillgänglighet. Tillgänglighetsutlåtandet är enligt lagen obligatoriskt för vissa organisationer.
En del organisationer som får statsbidrag (t.ex. från STEA) anses att omfattas av lagen.
För tillgänglighetsutlåtandet ska man först kartlägga webbplatsens tillgänglighet. I detta kan man använda experter eller man kan göra det själv med hjälp av instruktioner. Att göra själva utlåtandet är lätt och det reder upp sig med att göra en kartläggning och fylla i en blankett om tillgänglighetskraven.
Föreningslag
Föreningslagen täcker all lagstiftning gällande saker som har med föreningar att göra. Föreningsaktörer bör vara medvetna om lagens innehåll.
Arbetsavtalslag
Ifall föreningen har arbetstagare tillämpas arbetsavtalslagen i verksamheten. I arbetsavtalslagen definieras allt som AKA inte reglerar.
Arbetsgivarens skyldigheter
Arbetsgivaren har vissa i lagen beordrade skyldigheter. Förutom dessa är det enligt god sed att ge arbetstagarna arbetshandledning och stöd i arbetet.
Arbetarskyddsförvaltningen: rättigheter och skyldigheter
Sysselsättning
Föreningar kan behöva arbetstagare i olika uppgifter. I organisationer är dessa speciellt projekt, ekonomi och evenemangsproduktion. Ifall organisationen inte har förmögenhet kan man ansöka om en arbetstagare med lönesubvention från FPA. Man kan även ansöka Platsen är ledig-finansiering från STEA.
Mallar för arbetsavtal finns på internet och med dem kan man göra ett bra arbetsavtal. I tilläggsuppgifterna lönar det sig alltid att skriva ner grunderna för uppsägning.
Te-tjänsterna: ansökning av lönesubvention
Te-tjänsterna: stöd till rekrytering
Arbetarskydd: arbetsavtalsmall
Uppsägning och hävning av ett avtal
Man kan inte uppsäga en arbetstagare omotiverat utan det ska alltid vara fråga om en allvarlig förseelse i arbetsavtalet. Du kan heller inte uppsäga en arbetstagare ifall det inte omnämns i arbetsavtalet. Arbetsavtalet upplöses automatiskt om arbetstagaren inte har varit i arbetet enligt överenskommelse sju dagar i sträck. I distansarbete ska frånvaron tolkas från fall till fall.
Kollektivavtal
Kollektivavtalen är avtal mellan arbetstagarorganisationer och arbetsgivarorganisationer. Dessa är branschspecifika, till olika branscher finns olika kollektivavtal. AKA bestämmer till exempel om förvärv av semesterdagar, grunderna för avlöningen, ärenden om tilläggsarbete och andra ärenden gällande arbetets innehåll. Till exempel tillämpar flera av Setas medlemsorganisationer kollektivavtalet för organisationer inom socialsektorn.
Försäkringar
Ansvarsförsäkring
Om det finns frivilliga i organisationen lönar det sig absolut att ta en ansvarsförsäkring. Med den ersätter ni olika skador för en person eller för varor. Utan ansvarsförsäkring kan er organisation själv vara skyldig att ersätta skadorna.
Arbetsgivarens försäkringar
En arbetsgivare har obligatoriska försäkringar och betalningar som finns listade i Suomi.fi-tjänsten.
Förmåner för icke-vinstdrivande organisationer
Allmännyttiga föreningar har vissa beskattningsförmåner.
För icke-vinstdrivande föreningar erbjuds även tjänster och verktyg kostnadsfritt eller billigt som för andra är kostnadsbelagda. Tech Soup som är underställd Allianssi erbjuder kostnadsfria tjänster för föreningar som är registrerade i dess tjänst (obs. ej för andelslag), såsom G-Suite, Teams och Microsofts program samt med rabatt Adobes program och andra användbara verktyg.
Canva är ett gratis och lättanvänt verktyg för grafisk design. För icke-vinstdrivande föreningar är Canvas Pro-egenskaperna gratis.
Trello och Asana är kostnadsfria projektverktyg med vilka man kan planera verksamheten. Deras användning är speciellt nyttigt i projekt och evenemangsplanering. Det finns även PRO-versioner av båda, och de är kostnadsbelagda. För Asanas kostnadsbelagda tjänst fås en rabattkod på 50 % från Tech Soup.
Seta erbjuder FloMembers-tjänsten i bruk för sina medlemsorganisationer kostnadsfritt.
Discord och Slack är diskussionsplattformar där man kan skapa en egen kanal för varje ämne. Dessa är gratis och med hjälp av dem kan man lätt samordna styrelse- och frivilligverksamhet, samt delaktiggöra även besökare i verksamheten. Som fördel med dessa jämfört med t.ex. WhatsApp är att personuppgifter inte behöver delas till andra.
GDPR
GDPR dvs. den allmänna dataskyddsförordningen är en lag som reglerar behandling av personuppgifter och den tillämpas inom hela EU:s område sedan år 2018. Syftet med den är att förbättra skyddet och dataskyddsförordningarna för personuppgifter. Uppgifterna för personerna som finns i personregistret ska vara skyddade och det får inte vara möjligt att uppgifterna hamnar i fel händer. Alla personuppgiftsregister (medlemsregister, frivilliga osv.) ska bevaras datasäkert. Personen har rättighet att försäkra att hens uppgifter är skyddade, samt rättighet om hen så vill ta bort uppgifterna från alla register. Till exempel FloMembers-tjänsten är avsedd för detta syfte. Det finns även andra datasäkra tjänster och sätt att föra register. Obs! Varje listning där det finns personens namn och kontaktuppgifter kan anses vara ett personregister, även i förfrågningar. I GDPR-saker måste man ha bra reda på lösenord, de ska vara tillräckligt starka.
För varje personregister ska göras en separat registerbeskrivning. Registerbeskrivningen innehåller specificerade alla uppgifter som samlas in, vem samlar in uppgifterna, hurdana uppgifter och i vilket syfte. Registret ska ha ett namn och i det ska berättas vem har tillgång till registret, vem upprätthåller registret och vilken är registrets förvaringstid. Om uppgifterna i registret används utanför EU ska det nämnas. Till exempel Mail Chimp-tjänsten lagrar sina uppgifter i USA, detta ska nämnas i registret om tjänsten används.
Syftet med GDPR är dock inte att göra registerföring svårare, utan registerföring i olika molnservice, på hårdskivan eller till och med på papper är fortfarande tillåtet. Det viktigaste är att göra beskrivningar för register och sköta registren. Vi rekommenderar dock inte register i pappersform eftersom de lättare kan förstöras eller försvinna.
På Allianssis webbplats kan du se exempel på registerbeskrivningar:
Allianssi: personregistrets dataskydd (FIN)
Regler för ett tryggt rum
Med tryggt rum syftas till ett utrymme som är tryggt både fysiskt, mentalt och socialt, där man inte behöver vara rädd för diskriminering eller ofredande. I Setas verksamhet följs Setas regler för ett tryggt rum. Vi hoppas att våra medlemsorganisationer utarbetar egna regler för ett tryggt rum med hjälp av vilka verksamheten är trevlig för alla.
Exempel på regler för ett tryggt rum:
TuSeta: Regler för ett tryggare och jämställt rum (FIN)
Setas representantmöte 2020 (FIN)
Jämställdhetsplan
I organisationen lönar det sig att utarbeta en jämställdhetsplan för att främja och upprätthålla jämställdhet. Detta försäkrar att sammanslutningen aktivt främjar jämlikhet och att alla har likadana möjligheter att delta, arbeta och göra frivilligarbete. Setas ställning är att alla sammanslutningar ska utvärdera och främja jämställdhet i sin egen verksamhet. Detta betyder att ingen diskrimineras i verksamheten för någon egenskap som är definierad i jämställdhetslagen. Detta är föreningens interna dokument enligt vilket verksamheten planeras.
Yhdenvertaisuus.fi: skedena i jämställdhetsplanering
Finlands Näringsliv EK: tips för utarbetning av jämställdhetsplan (FIN)
Statistikföring och datainsamling för finansierare
Det lönar sig att föra statistik, vare sig man har finansierare eller inte. I statistiker kan man se de egna målgrupperna och även dem man inte når. Finansierarna kräver ofta datainsamling för rapportering. Även Seta kräver någon slags statistikföringsdata om verksamheten av sina medlemsorganisationer för organisationsbidrag.
Det lönar sig att samla in statistiker fortlöpande. Alltid när ni ordnar ett evenemang, samla in deltagarantalet och noggrannare uppgifter ifall finansieraren kräver dem.
STEA: exempel på krav i rapportering
Setas utbildningar för medlemsorganisationer
Seta ordnar då och då utbildningar för sina medlemsorganisationer. Utbildningarna kan behandla användningen av olika program, frivilligarbete, organisationsverksamhet eller regler för ett tryggt rum. Mer information om utbildningar ges via e-postlistan.
Sökning av finansiering
Man kan söka finansiering för verksamheten från olika nämnder i kommunerna. Om det exempelvis finns under 29-åringar med i verksamheten kan ungdomsnämnden bevilja verksamhetsbidrag. Även social- och hälsovårdsnämnden och idrottsnämnden beviljar bidrag men detta varierar från kommun till kommun. Bidrag beviljas till verksamhet, såsom kamratstödsgrupper, utbildningar eller lägrar. För att söka bidrag behövs vanligen åtminstone:
- Föreningens godkända verksamhetsplan
- Föreningens godkända budget
- Föreningens regler på första sökningsgången eller då när
det har kommit förändringar i reglerna
Ansökningstiderna varierar mellan kommuner och det lönar sig att kontrollera dem från egna stadens webbplats.
Finansiering från Centret för konstfrämjande Taike kan ansökas till olika verksamheter som har att göra med konst och kultur.
Med välfärdsområdesförändringen kommer även kommunernas bidragsarrangemang att förändras, och i fortsättningen kommer man ansöka om bidrag även eller endast från välfärdsområdet. Om detta kommer mer information senare.
STEA dvs. Social- och hälsoorganisationernas understödscentral erbjuder större projektunderstöd för föreningar för verksamhet som främjar hälsa och välmående. Dessa kan vara till exempel kamratstödsverksamhet och utbildningsverksamhet. Efter ett projekt kan föreningarna ansöka riktade verksamhetsunderstöd (AK-understöd). Stora föreningar kan även söka allmänna understöd (AY-understöd).
Ansökningstiderna för första ansökningar vid STEA är på våren och för fortsättningsansökningar i slutet av året. Noggrannare ansökningstider och kriterier finns på STEA:s webbplats.
Även stiftelser kan erbjuda några bidrag för föreningar för forskning och projekt. I Finland finns hundratals stiftelser. Det bästa stället att få information om aktuella finansieringar ock sökprocesser är databasen Aurora. Till exempel för svenskspråkig verksamhet kan man söka finansiering från Svenska kulturfonden.
Toimeksi.fi gör listor på några stiftelser som ger bidrag för organisationer.
Det lönar sig att reservera tid för att skriva ansökningar och bekanta sig noggrant med ansökningskriterierna. När man söker lönar det sig även att förbereda sig för rapportering och börja genast föra statistik om sin verksamhet.
Jelli: bidrag och stipendier från stiftelser, fonder och olika program
Småskaliga insamlingar
Man kan söka tillstånd för småskaliga insamlingar av polisen för en donationskampanj som varar högst 3 månader och är till storleken högst 10 000 euro.
Järjestöhautomo: Vad består en bra småskalig insamling av
Polisen: Småskaliga insamlingar
Medlemsskaffande
Föreningens styrka är i medlemmarna. Medlemskampanjföring är bra att ta med som en del av den aktiva verksamheten. Tips för medlemsskaffande fås från EHYT rf:s guidebok för medlemsskaffande.
EHYT rf: guidebok för medlemsskaffande (FIN)
Påverkansarbete
Medlemsorganisationerna kan göra lokalt och rikstäckande påverkansarbete. Påverkansarbetet ska vara planmässigt och träffande.
Soste: påverkansarbete i medborgarorganisationer (FIN)
Nätverksarbete
Samarbete med olika aktörer berikar den egna verksamheten. Du får ordet att spridas bättre när du har samarbetspartner som delar ditt ärende vidare i sina egna nätverk.
Soste: tips för nätverksarbete (FIN)
Jelli: verktyg för nätverksarbete (FIN)
Kommunikation och sociala medier
Kommunikation är att informera om verksamhet, evenemang och ställningstaganden externt och internt. I planeringen av organisationens kommunikation lönar det sig att utarbeta en kommunikationsplan som man kan använda som grund för att producera klar och planmässig kommunikation.
Att använda sociala medier är vardag i kommunikation. Det lönar sig att följa endast aktuella källor när man läser om sociala medier. Bruksanvisningar för sociala medier även förändras samtidigt när applikationerna och plattformarna uppdateras. Om möjligt lönar det sig att använda små summor av pengar i kommunikation och marknadsföring i sociala medier.
Populära plattformar för sociala medier är Facebook, Instagram, TikTok, Youtube och LinkedIn.
Jelli: föreningens kommunikation och marknadsföring (FIN)
Utbildningsverksamhet
Om medlemsorganisationen vill ordna utbildningar lönar det sig alltid att kontakta rikstäckande Seta och kartlägga om någon annan ordnar liknande utbildningar inom samma område.
Man bör beakta följande när man ordnar utbildning:
- Budget/ekonomisk uppskattning (vad kan man genomföra och i vilken utsträckning)
- Målgrupp
- Saker man behandlar
- Plats (platsreservation eller praxis ska skötas i god tid i förväg)
- Tidsschema
- Anmälningspraxis
- Pedagogisk vettighet (behov av att beakta målgruppen, i vilket skede delaktiggörande, pauser, vardagsspråk där man beaktar att alla inte har samma utgångsnivå, olika inlärningsbehov och även tillgänglighet om möjligt att beakta)
- Material (finns det broschyrer man delar ut m.m., delar man PowerPoint-bilder om sådana finns, vad behöver man som material t.ex. för att genomföra övningar)
- Serveringar (om finns, vad och hur – i långa utbildningar ska finnas men kan t.ex. lunch vara på egen bekostnad eller kan man bjuda)
- (Möjliga inkvarteringar om t.ex. en utbildning på 2 dagar – erbjuds de?)
- (Betalas deltagarnas resor om sådana förekommer)
- Finns det utomstående utbildare eller erfarenhetsexperter – med dem ska man gå noggrant igenom tidsschema och möjlig ersättning (eller saknad av ersättning).
- Vilken förhandsinformation skickas om utbildningen
- Annat: t.ex. förhandsfrågor av deltagarna
- (Får deltagarna några betyg som även måste göras)
Det lönar sig även att fundera om mötet ordnas på distans som webbinarium eller på plats.
Webinaari.fi: att ordna en utbildning som webbinarium (FIN)
Läroanstaltsbesök
Setas medlemsorganisationer förmedlar besökare till grundskolor och läroanstalter på andra stadiet enligt sina resurser. Seta-besöken erbjuder unga på basinformation om mångfalden av sexuell läggning, kön och familjeformer, normer och mänskliga rättigheter.
Dessa besök är nödvändiga när man iakttar resultaten på skolhälsoförfrågningar samt den nuvarande läroplanen.
Resultat på skolhälsoförfrågningen: Välmående av unga som tillhör köns- och sexuella minoriteter (FIN)
Utbildningsstyrelsen: Könsmedveten undervisning och handledning (FIN)
Uusi Suomi: Den grundläggande utbildningen ökar kunskaper och förståelse om könsmångfalden (FIN)
SETA: Läroplaner, lärare och läroböcker i grundläggande utbildningen och gymnasiet en misslyckad ekvation (FIN)
Förankring
Organisationsverksamhet är smidigt när nöjda frivilliga leder verksamheten. Förankrade frivilliga upplever sitt arbete viktigt och är en del av en större helhet, gemenskap och kamratgäng. Man binder sig i verksamheten för en viss tid i taget och granskar fortsättningen alltid efter verksamheten.
Toimeksi.fi: motivering och förankring (FIN)
Medborgararenan: förbindning och förankring av frivilligarbetare (FIN)
Nående och rekrytering av frivilliga
Att nå frivilliga kan kännas utmanande, och det kräver aktivitet och planmässighet.
Evenemang och mässa:
Delta på lokala marknader, mässor och evenemang. I evenemang lönar det sig att dela ut tryckta material och berätta om den egna verksamheten. Det lönar sig också att samla in intresserade personers e-postadresser och kontakta dem efter evenemanget.
Djungeltelegraf:
Med djungeltelegraf avses att ordet sprider sig i kamrat- och bekantkretsar. Prata om er verksamhet till så många som möjligt och be dem att sprida ordet. Det finns redan färdigt människor med i verksamheten, kanske även deras vänner är intresserade av frivilligverksamhet.
Sociala medier:
Grunda på mediaplanen. Skapa intressant innehåll och kom ihåg att nämna i varje inlägg att ni söker mer frivilliga. Utöka era följare på sociala medier med kampanjer, samhällstillvända innehåll, kommentarer och avgiftsbelagda reklamer.
Sökmotoroptimering:
På webbplatsen finns ihopsatt all offentlig information om föreningen och dess verksamhet. Där borde finnas uppdaterad information, bilder och blanketter. För sökmotoroptimering finns färdiga tilläggsdelar för WordPress. Sökmotoroptimering är enkelt och lätt om man tar reda på hur det sker.
En sökmotoroptimerad webbplats hittas lättare för dem som söker information. En bra webbplats även övertygar om högklassig verksamhet.
Uusi oppimisen maailma: sökmotoroptimering (FIN)
Toimeksi.fi: rekrytering av frivilliga (FIN)
Medborgararenan: handbok för frivilligarbete av unga (FIN)
Responsformulär
Det lönar sig att samla in respons om evenemang, grupper, utbildningar och till exempel webbplatsen. Med hjälp av respons lyckas du utveckla verksamheten och får viktig information om dina besökare.
Ifall du gör ett responsformulär, försök att göra den så enkel att använda som möjligt. Responsformuläret kan utarbetas med Google eller Microsoft Forms.
SurveyMonkey: att skapa en förfrågan (FIN)
Roidu: ett bra responsformulär (FIN)
