Gemensam utlåtandet 13.8.2021
Svårigheter i tillgången till psykisk hälsovård har blivit erkända och de diskuteras brett i Finland. Medborgarinitiativet Terapigaranti kräver lättare och snabbare tillgång till psykisk hälsovård. Initiativet skickades till riksdagen med över 52 000 underskrifter. Minoriteter möter fortfarande många hinder i tillgången till psykosocial vård och det har inte lyfts i den samhälleliga diskussionen.
HBTIQA+ (homo/lesbisk, bi, trans, intersex, queer, asexuella) -personer med annat modersmål än finska befinner sig i en sårbar situation. Trots detta möter de många problem både i tillgången på service, och som servicetagare inom den psykiska vården. Dessa problem förespråkar ett brådskande behov av tillämpningen av ett intersektionellt betraktelsesätt inom hälsovården och i serviceplaneringen. I praktiken betyder intersektionalism medvetenhet om korsande sociala nämnare, såsom etnicitet, kön/genus, sexual läggnign och inkomstnivåns påverkan i upplevd diskriminering.
Vi kräver att minoriteternas särskilda psykiska behov tas på allvar. Vi behöver en nationell handlingsplan som fastställer konkreta mål för förbättring av den nuvarande situationen. Handlingsplanen måste bli en del av planeringen och tillhandahållandet av mentalvård i samband den nationella hälsovårdsreformen Sote.
1. Garanterad tillgång till mentalvården för de mest sårbara HBTIQA+ -personerna
Psykiska problem är fortfarande vanligt förekommande bland immigranter och HBTIQA+-personer. Den fortgående COVID-19-pandemin har bidragit till ökade problem. Hälsovårdspersonalens bristande kunskap i att förstå språkliga och kulturella skillnader leder till ett sämre bemötande åt HBTIQA+-gruppen i Finland.
2. Garanti till oavbruten vård till immigrerade transpersoner
Immigrerade transpersoner måste ofta börja om sin könskorrigering efter ankomsten i Finland, samtidigt är det långa kötider till transpolikliniken. Väntetiden för vården är ofta över ett år, vilket orsakar enorma psykiska problem för drabbade personer.
3. Obligatorisk utbildning om mångfald och sensitiv bemötande av olikhet måste integreras i psykoterapeututbildningen
I dagsläget utgår psykoterapiutbildningen från heteronormativa förhållanden och heterosexualla kunder. Likadan bakgrund och normativ könsidentitet tas som självklarheter.
Utbildning om sexuell mångfald och språkliga och kulturella skillnader måste inbakas i framtida utbildningsprogram. Individer med flera språkkunskaper och varierande kulturella bakgrunder måste uppmuntras till att söka sig till terapeutyrket. Psykoterapeututbildningen måste vara finansiellt tillgänglig, gärna som en del av den kostnadsfri universitetsutbildningen.
4. Intersektionellt betraktelsesätt måste bli utgångspunkt i mentalvården
Ett intersektionellt betraktelsesätt måste vara utgångspunkten i planeringen och tillhandahållandet av psykisk vård. Dialog mellan sakkunniga i hälsovården, beslutsfattare och medborgarorganisationer ska upprätthållas, förstärkas och uppmuntras på samtliga förvaltningsnivåer.
I FN:s Agenda 2030 och dess nationella genomförandeplan (submål 3.4) fastlås att “I Finland har vi lyckats minska förtida dödsfall i icke-smittsamma sjukdomar med hjälp av förebyggande och vård. Också mental hälsa och välbefinnande främjas. Situationen följs upp hela tiden och åtgärderna fortsätter och effektiviseras”.
Utöver det, i Nationell strategi för psykisk hälsa och nationellt program för suicidprevention 2020-2030 åtgärd 13, konstateras att ”Kultursensitiva förebyggande program enligt språk och kultur samt krisarbetet utvecklas tillsammans med företrädare för ursprungsbefolkningen, regnbågsbefolkningen och de andra minoritetsgrupperna, våldsoffer och andra i krissituationer”.
Ett intersektionellt betraktelsesätt till mentalvården måste tillämpas vid politiskt beslutsfattande och i konkreta handlingar och tillräcklig finansiering för servicen måste säkerställas. Beredningen av den nationella hälsovårdsreformen Sote är ett viktigt tillfälle att lyfta dessa frågor och sätta konkreta mål och handlingsplaner för deras förverkligande.
Undertecknade,
Eva Biaudet, riksdagsledamot
Mercedesz Czimbalmos, forskare THL
Hassen Hnini, projektarbetare Setlementtiliitto
Aleksi Jalava, psykoterapeut med specialisering till könsidentiet, sexualitet och förhållanden
Kristian Wahlbeck, verksamhetsutvecklare MIELI ry
Juho Aalto & Pauliina Lukinmaa, för Setas internationella utskott
Utlåtandet baseras på paneldiskussionen Hur mår vi?- HBTIQA+-personers sjukvårdsbehov, olika förutsättningar och välmående i olika miljöer, organiserad av Setas internationella utskott under Prideveckan den 1. juli 2021