En fördom är en ogrundad negativ föreställning eller uppfattning om en annan människa eller fråga. Många olika fördomar har associerats med transpersoner. Bakgrunden till fördomarna är föråldrade uppfattningar från en annan tid.
Varför har vi människor fördomar? Det har funnits olika sätt att förklara att fördomar uppstår och upprätthålls: rädsla för det som är främmande, traditioner, legender som berättas, inlärning, omgivningen som ett barn växer upp i, okunskap och kommunikationshinder, ångest och frustration skapad av sociala samhälleliga förändringar, som ett försök att återställa en känsla av trygghet och kontroll eller att finna en symbol för något en föreställer sig är en negativ samhällsutveckling. Fördomar har förklarats som människors försök att förstå händelser de ser som negativa eller som ett sätt att söka underlätta en intern konflikt.
Vi har alla fördomar. Ibland grundar sig våra fördomar i djupliggande känslor och värderingar. Vi kan förstås stå för våra egna värderingar och känslor. Trots det kan vi utsätta oss själva för nya sätt att tänka och för dialog med människor som upplever saker på ett annat sätt. Vi kan vara nyfikna på våra egna avvisande reaktioner och fråga oss vad vi i grund och botten är rädda för eller vad vi står för: hur kan jag försvara de här frågorna som är viktiga för mig samtidigt som jag accepterar att det finns människor som upplever dem annorlunda och att det finns en mångfald av kön.
Eftersom vi lever i en kultur där fördomar kring mångfalden av kön varit vanliga så kan det finnas antaganden och myter om mångfalden av kön som kanske inte stämmer.
Fördomar som en transperson själv eller någon i hens närhet har om mångfalden av kön kan såra. Fördomarna kan leda till svårigheter att älska och respektera sig själv eller till konflikter i mänskliga relationer.
Vi kanske skäms över våra fördomar, å andra sidan kan de senare få oss att skratta. Det vore bra om vi kunde sträva efter att öppet diskutera fördomar i en accepterande miljö istället för att varje person enskilt för sig funderar på dem.
Fördomar leder ofta till att mångfalden av kön göms undan och att människor inte vågar visa den ens för människor som står dem nära. Om omgivningen signalerar att det endast ska finnas två kön och att kroppen definierar könet, kan det orsaka ångest hos och press för personer som inte upplever saken så. Budskap som kan orsaka ångest och beskära människors livsutrymme kan vara bland annat att allt utanför tvåkönsnormen är sjukt, onormalt eller moraliskt förkastligt.
Fördomar orsakar lidande. Människor blir rädda för sina egna känslor eller döljer sin unikhet från närstående och sin omgivning. På grund av fördomar kan närstående chockeras starkare än de annars skulle ha gjort då det kommer fram exempelvis att någon i familjen är transvestit.
Fördomar orsakar minoritetsstress. Med minoritetsstress avses långvarig social och intern press för en individ på grund av att den tillhör en minoritet. Minoritetsstress kan påverka välmående och hälsa negativt både fysiskt och psykiskt. Minoritetsstress förekommer hos såväl personer som tillhör en könsminoritet som deras familjemedlemmar. Även personer som i sitt jobb hjälper eller representerar könsminoriteter kan uppleva minoritetsstress. Stressen kan leda till förhöjt blodtryck eller ett minskat förtroende för andra människor. De överlevnadsstrategier som är möjliga eller väljs påverkar huruvida stressen i en viss situation är en hälsorisk. Om personen försöker hantera något exempelvis genom att förneka situationen eller förneka sig själv ökar både den interna och den externa pressen. Forskning visar att goda överlevnadsstrategier (copingstrategier) är att acceptera sig själv, förstå att söka stöd och be om hjälp, att stå upp för sina rättigheter samt att göra sitt bästa, men samtidigt inte kräva för mycket av sig själv.
Fördomar är en del av att vara människa och av gruppdynamik. Vi kan aldrig bli av med dem helt och hållet. Det är möjligt att påverka fördomar. I en gruppsituation kan en till exempel uttrycka att en inte delar den fördom som någon uttryckt. Människors fördomar förändras då personerna får ny information och särskilt då de förstår att personer inom den egna gruppen inte delar deras fördomar.
Om vi vill påverka fördomar hos någon som står oss nära lönar det sig att tala öppet om fördomarna och vad en tycker är en felaktig uppfattning, hur en känner inför den uppfattningen och hur det påverkar livet. Det är även bra att ge mer konkret information. Det är bra att skydda sig själv. Om dialogen känns för påfrestande och sårande kan en föreslå att den andra personen talar om saken med någon som hen litar på, att hen söker sig till en stödgrupp för närstående eller att hela familjen tillsammans söker hjälp för att hantera saken.