Seta ry – Svenska

Seta ry – Svenska

Svenska

Donera!

Nyheter

Diskrimineringsfri och inkluderande psykoterapi måste garanteras även för icke-finskspråkiga LHBTIQA+ människor i Finland

Gemensam utlåtandet 13.8.2021

Suomeksi
In English

Svårigheter i tillgången till psykisk hälsovård har blivit erkända och de diskuteras brett i Finland. Medborgarinitiativet Terapigaranti kräver lättare och snabbare tillgång till psykisk hälsovård. Initiativet skickades till riksdagen med över 52 000 underskrifter. Minoriteter möter fortfarande många hinder i tillgången till psykosocial vård och det har inte lyfts i den samhälleliga diskussionen.

HBTIQA+ (homo/lesbisk, bi, trans, intersex, queer, asexuella) -personer med annat modersmål än finska befinner sig i en sårbar situation. Trots detta möter de många problem både i tillgången på service, och som servicetagare inom den psykiska vården. Dessa problem förespråkar ett brådskande behov av tillämpningen av ett intersektionellt betraktelsesätt inom hälsovården och i serviceplaneringen. I praktiken betyder intersektionalism medvetenhet om korsande sociala nämnare, såsom etnicitet, kön/genus, sexual läggnign och inkomstnivåns påverkan i upplevd diskriminering.

Vi kräver att minoriteternas särskilda psykiska behov tas på allvar. Vi behöver en nationell handlingsplan som fastställer konkreta mål för förbättring av den nuvarande situationen. Handlingsplanen måste bli en del av planeringen och tillhandahållandet av mentalvård i samband den nationella hälsovårdsreformen Sote.

1. Garanterad tillgång till mentalvården för de mest sårbara HBTIQA+ -personerna

Psykiska problem är fortfarande vanligt förekommande bland immigranter och HBTIQA+-personer. Den fortgående COVID-19-pandemin har bidragit till ökade problem. Hälsovårdspersonalens bristande kunskap i att förstå språkliga och kulturella skillnader leder till ett sämre bemötande åt HBTIQA+-gruppen i Finland.

2. Garanti till oavbruten vård till immigrerade transpersoner

Immigrerade transpersoner måste ofta börja om sin könskorrigering efter ankomsten i Finland, samtidigt är det långa kötider till transpolikliniken. Väntetiden för vården är ofta över ett år, vilket orsakar enorma psykiska problem för drabbade personer.

3. Obligatorisk utbildning om mångfald och sensitiv bemötande av olikhet måste integreras i psykoterapeututbildningen

I dagsläget utgår psykoterapiutbildningen från heteronormativa förhållanden och heterosexualla kunder. Likadan bakgrund och normativ könsidentitet tas som självklarheter.

Utbildning om sexuell mångfald och språkliga och kulturella skillnader måste inbakas i framtida utbildningsprogram. Individer med flera språkkunskaper och varierande kulturella bakgrunder måste uppmuntras till att söka sig till terapeutyrket. Psykoterapeututbildningen måste vara finansiellt tillgänglig, gärna som en del av den kostnadsfri universitetsutbildningen.

4. Intersektionellt betraktelsesätt måste bli utgångspunkt i mentalvården

Ett intersektionellt betraktelsesätt måste vara utgångspunkten i planeringen och tillhandahållandet av psykisk vård. Dialog mellan sakkunniga i hälsovården, beslutsfattare och medborgarorganisationer ska upprätthållas, förstärkas och uppmuntras på samtliga förvaltningsnivåer.

I FN:s Agenda 2030 och dess nationella genomförandeplan (submål 3.4) fastlås att “I Finland har vi lyckats minska förtida dödsfall i icke-smittsamma sjukdomar med hjälp av förebyggande och vård. Också mental hälsa och välbefinnande främjas. Situationen följs upp hela tiden och åtgärderna fortsätter och effektiviseras”.

Utöver det, i Nationell strategi för psykisk hälsa och nationellt program för suicidprevention 2020-2030 åtgärd 13, konstateras att ”Kultursensitiva förebyggande program enligt språk och kultur samt krisarbetet utvecklas tillsammans med företrädare för ursprungsbefolkningen, regnbågsbefolkningen och de andra minoritetsgrupperna, våldsoffer och andra i krissituationer”.

Ett intersektionellt betraktelsesätt till mentalvården måste tillämpas vid politiskt beslutsfattande och i konkreta handlingar och tillräcklig finansiering för servicen måste säkerställas. Beredningen av den nationella hälsovårdsreformen Sote är ett viktigt tillfälle att lyfta dessa frågor och sätta konkreta mål och handlingsplaner för deras förverkligande.

Undertecknade,

Eva Biaudet, riksdagsledamot
Mercedesz Czimbalmos, forskare THL
Hassen Hnini, projektarbetare Setlementtiliitto
Aleksi Jalava, psykoterapeut med specialisering till könsidentiet, sexualitet och förhållanden
Kristian Wahlbeck, verksamhetsutvecklare MIELI ry
Juho Aalto & Pauliina Lukinmaa, för Setas internationella utskott

Utlåtandet baseras på paneldiskussionen Hur mår vi?- HBTIQA+-personers sjukvårdsbehov, olika förutsättningar och välmående i olika miljöer, organiserad av Setas internationella utskott under Prideveckan den 1. juli 2021

Emilia Stenman valdes som planerare av svenskspråkiga städer vid Kompetenscentrum för könsmångfald

Emilia Stenman börjar som svenskspråkiga stödets planerar vid Kompetenscentrumet för könsmångfald.

”Jag planerar och utvecklar det nya svenskspråkiga stödet. Jag gör kundarbete med svenskspråkiga personer som funderar över sitt kön, transpersoner, icke-binära, interkönade personer, transvestiter samt deras närstående. Jag erbjuder individuellt stöd och drar även den svenskspråkiga kaffekvällen, den svenskspråkiga kamratgruppen. Jag kontrollerar översättningar av och producerar nytt svenskspråkigt material för Kompetenscentrumet för könsmångfald”, Stenman berättar.

”För tillfället studerar jag till kandidat i pedagogik (allmän- och vuxenpedagogik), samt socialarbete och socialpsykologi. I arbetet strävar jag efter en lugn och kundorienterad miljö, där man kan tryggt komma med sina bekymmer, bli lyssnad på och bekräftad. Du bestämmer vad vi talar om, tillsammans kan vi t.ex. fundera över kön eller söka lösningar till olika besvärliga situationer. Jag har erfarenhet av att leda grupper, bl.a. som frivillig vid kompetenscentrumet för könsmångfald före anställning, jag har även erbjudit stöd för svenskspråkiga och unga personer.”

Kontaktuppgifter:

emilia.stenman@seta.fi

Regnbågsorganisationerna mycket besvikna på föräldraskapslagen och fördröjningen i tillsättandet av arbetsgruppen för translagen

Justitieministeriet har skickat ut ett förslag till föräldraskapslag på remiss. Enligt Seta är förslaget en besvikelse och förstärker deras oro över regeringens åtagande om att förstärka hbtiq-personers rättigheter.

”Föräldraskapslagen håller på att genomföras som en obetydlig teknisk förändring där man inte vågar förbättra rättigheterna för de barn som lever i familjer med fler än två föräldrar”, säger Juha Jämsä, verksamhetsledare på Regnbågsfamiljer rf.

Föräldraskapslagen reglerar hur föräldraskapet definieras och är kopplad till faderskaps- och moderskapslagen. I förslaget klamrar regeringen sig fast vid den traditionella definitionen av föräldraskapet i stället för att förbättra rättigheterna genom att beakta mångfalden.

”Lagförslaget förbättrar inte regnbågsfamiljers rättigheter på något sätt”, Jämsä konstaterar.

Människorättsorganisationen Seta är orolig över att förnyelsen av translagen kommer att möta samma öde som år 2014. Arbetsgruppen som ska förbereda lagförslaget skulle ha tillsatts i mitten av mars, men ännu har det inte skett.

”Regeringens viktigaste människorättshandlingar består av totalförnyelsen av translagen. Lagen verkar än en gång hamna i skymundan för andra frågor. Regeringen har inte heller reagerat på det problem i anknytning till barnens rättigheter som finns i skrivningen i regeringsprogrammet, även om social- och hälsovårdsministeriets arbetsgrupp konstaterade problematiken gällande minderåriga i skrivningen i regeringsprogrammet”, betonar Setas generalsekreterare Kerttu Tarjamo.

Juridiskt fastställande av könstillhörigheten bör möjliggöras i Finland även för minderåriga.

”Det är fullständigt katastrofalt om den människorättspositiva regeringen förbiser perspektivet med barns rättigheter i sitt lagstiftningsarbete.”

Marins regerings program innehåller mycket som ger hopp för hbtiq-personer och i samband med dess offentliggörande såg det ut som att staten äntligen vile ta ansvar även för hbtiq-personers mänskliga rättigheter. I regeringsprogrammet finns också en skrivning om att de som tillhör könsminoriteter och deras familjer lovas individuellt stöd i rätt tid. Dessutom har regeringen fastställt riktlinjer om att trygga intersex barns självbestämmanderätt och ta avstånd från kosmetiska ingrepp i könsorganen av icke-medicinska skäl hos småbarn. Dessa är än så länge enligt organisationerna bara vackra ord, och nu är dags att göra något åt det.

”För närvarande ser det ut som att det saknas en äkta vilja bakom intentionerna att förstärka de människors välmående och rättigheter som förnyelserna gäller”, säger generalsekreterare Tarjamo.

Mer information:

Kerttu Tarjamo, generalsekreterare, Seta rf, tfn 050 309 8108, paasihteeri@seta.fi

Juha Jämsä, verksamhetsledare, Regnbågsfamiljer rf, tfn 044 997 1956, juha.jamsa@sateenkaariperheet.fi

Seta krävar att hbtiq+-personers rättigheter och välmående förstärks i kommunerna

Människorätt- och medborgarorganisationen Seta publicerar i dag sina mål inför kommunalvalet. Setas krav är att hbtiq+-personers rättigheter, välmående och delaktighet ska förverkligas i hela Finland.

Setas mål är att Finland ska bestå av regnbågskommuner där alla kan leva öppet och bli jämlikt bemött som den de är. Det krävs effektiva åtgärder för att vi ska kunna säkerställa jämlikhet, välbefinnande, trygghet och delaktighet för hbtiq+-personer.

När vi ser hbtiq+-personers perspektiv skapar det även trygghet och minskar hbtiq+-flykt, det vill säga att människor är tvungna att flytta bort från sin hemort för att de känner sig otrygga eller är rädda för att utsättas för diskriminering.

“Hbtiq+-personer är kommuninvånare som har rätt att änvanda tjänster och synas och höras i kommunerna. Att främja likställdhet är inte någonting frivilligt, det är varje kommunens plikt oberoende av storlek eller läge. Beslutsfattarna i kommuner måste också ta i beaktande hbtiq+-personers specifika behov och utmaningar i deras välmående”, säger Setas generalsekreterare Kerttu Tarjamo.

Det finns hbtiq+-personer all åldrar i varje kommun i Finland. Därför måste de tas i beaktande i allt beslutsfattande och i det hur service ska förverkligas. Hbtiq+-personer stöter på diskriminering på olika delområde i sitt liv och blir utsatta för trakasserier och hatprat. Det finns till exempel fortfarande kommuner där det kan uppstå ett stort motstånd mot kommunens deltagande i ett Pride-evenemang.

“Kommunsektorn är en stor arbetsgivare. Bland kommunernas anställda finns också många hbtiq+-personer. En kommun som beaktar sina hbtiq+-anställd kan bättre främja alla invånares jämlikhet”, påpekar Setas ordförande Sakris Kupila.

Setas kommunalvalsarbete innehåller också ett kampanj där kommunalvalskandidater kan förbinda sig till att jobba för hbtiq+-personers lika rättigheter. Ytterligare uppmuntrar Seta varje hbtiq+-person att rösta i kommunalvalet.

Setas huvudmål i kommunalvalet:

  • Mångfalden syns i hela kommunens verksamhet, och sexuella minoriteter och könsminoriteter beaktas ända från kommunens strategier till vardagspraxis
  • Den kommunala servicen är jämlik och tillgänglig. Den integrerar kompetens om mångfalden av kön, sexuell läggning, familjer och relationsformer.
  • Hbtiq+-personer som är anställda av kommunen kan göra sitt jobb öppet som sig själva.

Ytterligare information och intervjuer:

Sakris Kupila, Setas ordförande, tel. 050 329 9891, puheenjohtaja@seta.fi

Kerttu Tarjamo, Setas generalsekreterare, tel. 050 309 8108, paasihteeri@seta.fi

Med regnbågspersoner eller hbtiqa-personer avses människor som är lesbiska, homosexuella, bisexuella, pansexuella, asexuella samt transpersoner och ickebinära, personer med intersexvariationer och alla människor vars sexuella läggning, könsidentitet, könsuttryck, könade kroppsliga drag, familjerelationer eller nära relationer inte omfattas av traditionella binära köns- och/eller heteronormer, cisnormer eller familje- och relationsnormer.

Kommunalvalets mål och förbindelsekampanjen: https://sv.seta.fi/regnbagskommun/

Sök till Setas styrelse!

Setas fullmäktigemöte sker år 2020 som distansmöte. Mötetiden är 14.–15.11. I mötet väljas också nya ledamöter till Setas styrelse och b.a. beslutas om nästa års verksamhet och Setas nya strategi. För åren 2021–2022 väljs en ordförande, en viceordförande, 2 styrelseledamöter samt en viceledamot.

Om du är intresserad av att ställa upp i styrelsevalet önskar vi att du meddelar om intresse senast 6.11.2020 via den här blanketten.

Den här årets fria styrelseledamötplatser till de följande två åren (2021–2022) är

Ordförande
Viceordförande
2 styrelseledamöter
1 viceledamot till styrelsen

 

Ytterligare information
Teemu Halme
ekonomi- och administrationschef
tel. +358 50 400 7789
teemu.halme[at]seta.fi