Seta ry – Svenska

Seta ry – Svenska

Svenska

Bli medlem!

Nyheter

Svara på undersökningen om hinder för könskorrigerande vård

Har du sökt eller fått könskorrigerande vård mellan åren 2003 och 2022? Seta och föreningar för transrättigheter vill ta reda på vilka slags hinder och utmaningar det finns i Finland för tillgången till könskorrigerande vård. Svara på undersökningen nu!

Undersökningen är gjord av Samuel Salovaara, magister i samhällsvetenskap, på uppdrag av Seta och i sammarbete med Trasek rf, Trans rf, Transfemininer och Familjer av transbarn och transunga.

Enligt trans personer tillgången till könskorrigerande vård har förändrats. Genom undersökningen strävar vi till att få information om i vilka situationer det förekommer hinder och bromsar relaterade till könskorrigerande vård. Undersökningen omfattar perioden 2003-2022.

Enkäten kan besvaras av alla som någon gång har sökt eller fått könskorrigernade vård. Vi vill erbjuda alla som är intresserande möjligheten att svara på enkäten, men om du är under 15 år rekommenderar vi att du diskuterar frågan med din vårdnadshavare, förälder eller annan betrodd vuxen innan du svarar på enkäten.

Genom att acceptera att svara på frågeformuläret samtycker du till att dina svar används för att skriva en undersökningsrapport och eventuellt till efterföljande vetenskapliga studier enligt beskrivningen ovan. Läs första sidan av formuläret noggrant.

All information som samlats in genom undersökningen behandlas konfidentiellt och rapporteras på ett sätt som förhindrar identifiering av någon individ. Varje svar är viktig och värdefull! Att svara på enkäten kommer inte att vara till omedelbar nytta för dig eller andra, men det kan hjälpa påverkansarbetet för att undanröja hinder för att få tillgång till könskorrigerande vård.

Seta och andra föreningar använder rapporten och undersökningens resultat i sitt påverkansarbete.

Om svarandet på enkäten ökar medvetenheten om svårigheter i din egen situation, orsakar svåra känslor eller på något annat sätt väcker frågor och du känner behov av samtalsstöd eller servicehandledning kan du boka en konfidentiell diskussionstid (även på distans) på Kompetenscentrum för könsmångfald. Mer information hittar du här.

För mer information om enkäten, vänligen kontakta: Kerttu Tarjamo, kerttu.tarjamo@seta.fi

Setas fullmäktigemöte: Trampa inte på transpersoners rättigheter i feminismens namn  

14.11.2021

Det finns idag ett påtagligt motstånd mot regnbågspersoners rättigheter, vilket visar sig i Europa framför allt som motstånd mot transpersoners och ickebinäras rättigheter. Det är många olika aktörer som motsätter sig regnbågspersoners rättigheter med syfte att försvara ”traditionella familjevärderingar” och könsroller samt försämra bland annat kvinnors och regnbågspersoners rätt att bestämma över sin egen kropp. De vill förbjuda transpersoner och ickebinäras rätt att själv bestämma över sitt kön och sin kropp.

Transpersoners rättigheter motarbetas också i feminismens namn. Man vill definiera snävt vad det innebär att vara kvinna och utesluta transpersoner och ickebinära ur definitionen. Det påstås att transkvinnor är ett hot mot ciskvinnors jämlikhet, till och med säkerhet. I dessa påståenden är definitionen av vad det innebär att vara kvinna snäv och bygger på gamla uppfattningar om kön. Undersökningarna har dock visat att det inte finns någon grund för säkerhetshotet utan känslan av osäkerhet beror på ett aktivt underblåsande av rädsla. Ogrundade rädslor kan skingras genom att sprida information om könsmångfalden.

Att dela in kvinnor i ”rätt slags” och ”annorlunda” främjar inte kvinnors rättigheter. Däremot stärker det de krafter som försöker begränsa kvinnors rättigheter.

Setas fullmäktigemöte anser att kvinnors rättigheter endast kan främjas genom att främja dem med hänsyn till mångfalden. Till exempel våld mot kvinnor är en erfarenhet som delas av både cis- och transkvinnor samt många ickebinära. Kvinnors erfarenheter skiljer sig även beroende på bland annat den etniska bakgrunden och hudfärgen samt funktionsförmågan. Att främja frågor som är speciellt viktiga för ciskvinnor innebär inte att man behöver diskriminera transpersoner. Därför behöver vi en feminism som tar hänsyn till kvinnors mångfald och olika erfarenheter.

Setas fullmäktigemöte vädjar till feministiska aktörer att tydligt ta avstånd från den feminism som motarbetar transkvinnors och ickebinäras rättigheter. Vi uppmuntrar feministiska aktörer att bjuda in transpersoner och ickebinära till diskussioner om jämlikhet och tillsammans fundera på hur vi tillsammans kan främja kvinnors rättigheter utan diskriminering.

 

Setas fullmäktigemöte 13.-14.11.2021 godkände nästa års verksamhet och valde nya ledamöter till Setas styrelse.

Diskrimineringsfri och inkluderande psykoterapi måste garanteras även för icke-finskspråkiga LHBTIQA+ människor i Finland

Gemensam utlåtandet 13.8.2021

Suomeksi
In English

Svårigheter i tillgången till psykisk hälsovård har blivit erkända och de diskuteras brett i Finland. Medborgarinitiativet Terapigaranti kräver lättare och snabbare tillgång till psykisk hälsovård. Initiativet skickades till riksdagen med över 52 000 underskrifter. Minoriteter möter fortfarande många hinder i tillgången till psykosocial vård och det har inte lyfts i den samhälleliga diskussionen.

HBTIQA+ (homo/lesbisk, bi, trans, intersex, queer, asexuella) -personer med annat modersmål än finska befinner sig i en sårbar situation. Trots detta möter de många problem både i tillgången på service, och som servicetagare inom den psykiska vården. Dessa problem förespråkar ett brådskande behov av tillämpningen av ett intersektionellt betraktelsesätt inom hälsovården och i serviceplaneringen. I praktiken betyder intersektionalism medvetenhet om korsande sociala nämnare, såsom etnicitet, kön/genus, sexual läggnign och inkomstnivåns påverkan i upplevd diskriminering.

Vi kräver att minoriteternas särskilda psykiska behov tas på allvar. Vi behöver en nationell handlingsplan som fastställer konkreta mål för förbättring av den nuvarande situationen. Handlingsplanen måste bli en del av planeringen och tillhandahållandet av mentalvård i samband den nationella hälsovårdsreformen Sote.

1. Garanterad tillgång till mentalvården för de mest sårbara HBTIQA+ -personerna

Psykiska problem är fortfarande vanligt förekommande bland immigranter och HBTIQA+-personer. Den fortgående COVID-19-pandemin har bidragit till ökade problem. Hälsovårdspersonalens bristande kunskap i att förstå språkliga och kulturella skillnader leder till ett sämre bemötande åt HBTIQA+-gruppen i Finland.

2. Garanti till oavbruten vård till immigrerade transpersoner

Immigrerade transpersoner måste ofta börja om sin könskorrigering efter ankomsten i Finland, samtidigt är det långa kötider till transpolikliniken. Väntetiden för vården är ofta över ett år, vilket orsakar enorma psykiska problem för drabbade personer.

3. Obligatorisk utbildning om mångfald och sensitiv bemötande av olikhet måste integreras i psykoterapeututbildningen

I dagsläget utgår psykoterapiutbildningen från heteronormativa förhållanden och heterosexualla kunder. Likadan bakgrund och normativ könsidentitet tas som självklarheter.

Utbildning om sexuell mångfald och språkliga och kulturella skillnader måste inbakas i framtida utbildningsprogram. Individer med flera språkkunskaper och varierande kulturella bakgrunder måste uppmuntras till att söka sig till terapeutyrket. Psykoterapeututbildningen måste vara finansiellt tillgänglig, gärna som en del av den kostnadsfri universitetsutbildningen.

4. Intersektionellt betraktelsesätt måste bli utgångspunkt i mentalvården

Ett intersektionellt betraktelsesätt måste vara utgångspunkten i planeringen och tillhandahållandet av psykisk vård. Dialog mellan sakkunniga i hälsovården, beslutsfattare och medborgarorganisationer ska upprätthållas, förstärkas och uppmuntras på samtliga förvaltningsnivåer.

I FN:s Agenda 2030 och dess nationella genomförandeplan (submål 3.4) fastlås att “I Finland har vi lyckats minska förtida dödsfall i icke-smittsamma sjukdomar med hjälp av förebyggande och vård. Också mental hälsa och välbefinnande främjas. Situationen följs upp hela tiden och åtgärderna fortsätter och effektiviseras”.

Utöver det, i Nationell strategi för psykisk hälsa och nationellt program för suicidprevention 2020-2030 åtgärd 13, konstateras att ”Kultursensitiva förebyggande program enligt språk och kultur samt krisarbetet utvecklas tillsammans med företrädare för ursprungsbefolkningen, regnbågsbefolkningen och de andra minoritetsgrupperna, våldsoffer och andra i krissituationer”.

Ett intersektionellt betraktelsesätt till mentalvården måste tillämpas vid politiskt beslutsfattande och i konkreta handlingar och tillräcklig finansiering för servicen måste säkerställas. Beredningen av den nationella hälsovårdsreformen Sote är ett viktigt tillfälle att lyfta dessa frågor och sätta konkreta mål och handlingsplaner för deras förverkligande.

Undertecknade,

Eva Biaudet, riksdagsledamot
Mercedesz Czimbalmos, forskare THL
Hassen Hnini, projektarbetare Setlementtiliitto
Aleksi Jalava, psykoterapeut med specialisering till könsidentiet, sexualitet och förhållanden
Kristian Wahlbeck, verksamhetsutvecklare MIELI ry
Juho Aalto & Pauliina Lukinmaa, för Setas internationella utskott

Utlåtandet baseras på paneldiskussionen Hur mår vi?- HBTIQA+-personers sjukvårdsbehov, olika förutsättningar och välmående i olika miljöer, organiserad av Setas internationella utskott under Prideveckan den 1. juli 2021

Emilia Stenman valdes som planerare av svenskspråkiga städer vid Kompetenscentrum för könsmångfald

Emilia Stenman börjar som svenskspråkiga stödets planerar vid Kompetenscentrumet för könsmångfald.

“Jag planerar och utvecklar det nya svenskspråkiga stödet. Jag gör kundarbete med svenskspråkiga personer som funderar över sitt kön, transpersoner, icke-binära, interkönade personer, transvestiter samt deras närstående. Jag erbjuder individuellt stöd och drar även den svenskspråkiga kaffekvällen, den svenskspråkiga kamratgruppen. Jag kontrollerar översättningar av och producerar nytt svenskspråkigt material för Kompetenscentrumet för könsmångfald”, Stenman berättar.

“För tillfället studerar jag till kandidat i pedagogik (allmän- och vuxenpedagogik), samt socialarbete och socialpsykologi. I arbetet strävar jag efter en lugn och kundorienterad miljö, där man kan tryggt komma med sina bekymmer, bli lyssnad på och bekräftad. Du bestämmer vad vi talar om, tillsammans kan vi t.ex. fundera över kön eller söka lösningar till olika besvärliga situationer. Jag har erfarenhet av att leda grupper, bl.a. som frivillig vid kompetenscentrumet för könsmångfald före anställning, jag har även erbjudit stöd för svenskspråkiga och unga personer.”

Kontaktuppgifter:

emilia.stenman@seta.fi

Regnbågsorganisationerna mycket besvikna på föräldraskapslagen och fördröjningen i tillsättandet av arbetsgruppen för translagen

Justitieministeriet har skickat ut ett förslag till föräldraskapslag på remiss. Enligt Seta är förslaget en besvikelse och förstärker deras oro över regeringens åtagande om att förstärka hbtiq-personers rättigheter.

”Föräldraskapslagen håller på att genomföras som en obetydlig teknisk förändring där man inte vågar förbättra rättigheterna för de barn som lever i familjer med fler än två föräldrar”, säger Juha Jämsä, verksamhetsledare på Regnbågsfamiljer rf.

Föräldraskapslagen reglerar hur föräldraskapet definieras och är kopplad till faderskaps- och moderskapslagen. I förslaget klamrar regeringen sig fast vid den traditionella definitionen av föräldraskapet i stället för att förbättra rättigheterna genom att beakta mångfalden.

”Lagförslaget förbättrar inte regnbågsfamiljers rättigheter på något sätt”, Jämsä konstaterar.

Människorättsorganisationen Seta är orolig över att förnyelsen av translagen kommer att möta samma öde som år 2014. Arbetsgruppen som ska förbereda lagförslaget skulle ha tillsatts i mitten av mars, men ännu har det inte skett.

”Regeringens viktigaste människorättshandlingar består av totalförnyelsen av translagen. Lagen verkar än en gång hamna i skymundan för andra frågor. Regeringen har inte heller reagerat på det problem i anknytning till barnens rättigheter som finns i skrivningen i regeringsprogrammet, även om social- och hälsovårdsministeriets arbetsgrupp konstaterade problematiken gällande minderåriga i skrivningen i regeringsprogrammet”, betonar Setas generalsekreterare Kerttu Tarjamo.

Juridiskt fastställande av könstillhörigheten bör möjliggöras i Finland även för minderåriga.

”Det är fullständigt katastrofalt om den människorättspositiva regeringen förbiser perspektivet med barns rättigheter i sitt lagstiftningsarbete.”

Marins regerings program innehåller mycket som ger hopp för hbtiq-personer och i samband med dess offentliggörande såg det ut som att staten äntligen vile ta ansvar även för hbtiq-personers mänskliga rättigheter. I regeringsprogrammet finns också en skrivning om att de som tillhör könsminoriteter och deras familjer lovas individuellt stöd i rätt tid. Dessutom har regeringen fastställt riktlinjer om att trygga intersex barns självbestämmanderätt och ta avstånd från kosmetiska ingrepp i könsorganen av icke-medicinska skäl hos småbarn. Dessa är än så länge enligt organisationerna bara vackra ord, och nu är dags att göra något åt det.

”För närvarande ser det ut som att det saknas en äkta vilja bakom intentionerna att förstärka de människors välmående och rättigheter som förnyelserna gäller”, säger generalsekreterare Tarjamo.

Mer information:

Kerttu Tarjamo, generalsekreterare, Seta rf, tfn 050 309 8108, paasihteeri@seta.fi

Juha Jämsä, verksamhetsledare, Regnbågsfamiljer rf, tfn 044 997 1956, juha.jamsa@sateenkaariperheet.fi