De undertecknade organisationerna kräver att Finland lägger fram en andra nationell handlingsplan för grundläggande och mänskliga rättigheter. Detta rekommenderas även av riksdagens grundlagsutskott och lagutskott i sina respektive utlåtanden gällande rederingens redogörelse om mänskliga rättigheter.
”En nationell handlingsplan med tydliga målsättningar är ett konkret verktyg för att främja de grundläggande och mänskliga rättigheterna. Handlingsplanen måste tas med i nästa regerings strategiska linjedradningar”, säger generalsekreterare Päivi Mattila från Förbundet för Mänskliga Rättigheter.
Regeringen godkände den första nationella handlingsplanen för grundläggande och mänskliga rättigheter för år 2012-2013. Detta var då en viktig signal om att mänskliga rättigheter är viktiga och bindade för Finland också i hemlandet.
I och med den första handlingsplanen har till exempel rättsskyddets struktur förbättrats. Förutom själva planen tillsatte statsrådet år 2012 ett nätverk av ministeriernas kontaktpersoner för grundläggande och mänskliga rättigheter för att övervaka verkställandet av planen. Nätverket har stött myndigheternas arbete och dialog mellan ministerierna gällande människorättsärenden.
Justitieministeriet tillsatte också en panel av medborgaraktörer för att delta i förberedningen och för att följa verkställandet av den första planen. Det fanns både medborgarorganisationer och myndigheter med fokus på mänskliga rättigheter, såsom minoritetsombudsmannen och jämställdhetsombudsmannen, med. Gemensamma möten mellan ministerienätverket och panelen ökade dialogen mellan myndigheter och föreningar.
Den första handlingsplanen hade centrala brister såsom minimal hänsyn till många centrala rättighetsfrågor som ekonomiska rättigheter, arbetslivsrättigheter och rättssydd för utlänningar. Den första planen fokuserade på att verkställa redan existerande projekt i stället för att ta nya initiativ. Ett omfattande problem var även bristen på resurser och utspriddheten av projekten.
Evalueringarna och rekommendationerna gjorda av medborgarpanelen och institutionen för förvaltningsvetenskaper vid Tammerfors universitet om den första handlingsplanen ger en fin grund för en bättre andra plan. Att främja mänskliga rättigheter kräver långsiktigt arbete. Arbetet från den första handlingsplansperioden skulle gå förlorat om en ny plan inte lades fram.
Den andra handligsplanen borde basera sig på en snabb implementering av internationella människorättskonventioner samt på de rekommendationer som Finland har fått av människorättskonventionernas granskningsorgan. Finland har goda förutsättningar att bygga en ambitiös plan som tillför ett människorättsperspektiv i den kommande regeringens målsättningar. Mänskliga rättigheter är centrala element i såväl ekonomisk tillväxt, likabehandling, hälsa som utbildningspolitik.
Helsingfors den 2 februari 2015
Inka Hetemäki, programdirektör, Finlands Unicef rf
Olli Joensuu, generalsekreterare, Finlands ungdomssamarbete Allians RF
Frank Johansson, verksamhetsledare, Amnesty International – Finländska sektionen
Mirjam Kalland, generalsekreterare, Mannerheims Barnskyddsförbund
Antti Karanki, ordförande, Trasek
Marjaana Laine, verksamhetsledare, Flyktingrådgivningen
Pirkko Mahlamäki, generalsekreterare, Handikappforum
Päivi Mattila, generalsekreterare, Förbundet för mänskliga rättigheter
Johanna Pakkanen, generalsekreterare, Kvinnoorganisationer i Samarbete NYTKIS ry
Marita Ruohonen, verksamhetsledare, Föreningen för mental hälsa i Finland
Seppo Sauro, verksamhetsledare, Centralförbundet för barnskydd
Aija Salo, generalsekreterare, Seta
Olavi Sydänmaanlakka, verksamhetsledare, Centralförbundet för mental hälsa
Tilläggsuppgifter:
Päivi Mattila, generalsekreterare, Förbundet för mänskliga rättigheter
tel. 050 536 8195